Att möta det ökade energibehovet från samhället kommer att kräva både upprustning av elnätet och en ökad elproduktion. I Sverige har inköpspriset på solcellsanläggningar kombinerat med att staten subventionerar viss del av installationen resulterat i många solcellsinstallationer. Det har gynnat både privatpersoner men även varit fördelaktigt för solcellsparker med hög produktion. Det kalla klimatet i Norden gör att solcellerna har en bättre effektivitet och en längre livslängd jämfört med installationer i de mer centrala delarna av Europa. Dessa fördelar kompenserar för det mindre antalet soltimmar i Norden. Solcellsanläggningar som är kopplade till det befintliga elnätet kommer att påverka elkvaliteten och ju fler anläggningar som tillkommer desto större påverkan i form av exempelvis spänningsdippar, transienter och övertoner.
Men kommer elnätsägarna klara att upprätthålla kvaliteten på elnätet eller kommer de slutligen behöva hindra nyinstallationer av solcellsanläggningar? Solpaneler kan installeras på alla byggnader men frågan som uppstår och motiverar många beslut är: ”Är det en lönsam investering?”. Det frågan utforskade studenterna Henrik Landenstad och Martin Rokka utfrorska i sitt examensarbete och beskriver dessutom hur.hur en solcellsanläggning kan dimensioneras till den anläggning den ska installeras på.
Vad handlar ert examensarbete om?
Henrik Landenstad: Examensarbetet handlar om solcellsanläggningar. Vi undersökte hur elkvaliteten på det befintliga elnätet påverkas av solcellsanläggningar. Sedan behandlade vi vilka steg man bör ta för att optimera anläggningens produktion. Simuleringar gjordes för att se hur anläggningar ska dimensioneras till olika typer av verksamheter. Vi valde fyra typer av verksamheter vilka var: förskola, skola, idrottshall och flerbostadshus. Vi undersökte ifall solcellsanläggningar skulle passa till dessa verksamheter eller inte.
Vad kom ni fram till?
Martin Rokka: Den största bidragande faktorn till vad som påverkar återbetalningstiden är givetvis kostnaden för material och installation av anläggningen men även hur stor andel av elenergin som går till egenförbrukning. Med en solcellspanelsanläggning som är orienterad mot syd, som är det läge som panelerna producerar mest, och med en egenförbrukning på 93% räknade vi fram att återbetalningstiden varierade mellan 9–20 år då installationskostnaden är den varierande faktorn. Är panelerna mot öst eller väst ökar återbetalningstiden med cirka 2–4 år och det är kanske inte ett intresse för ägaren av byggnaden/anläggningen men kan finnas andra intressenter som t.ex. elnätsbolag. Genom att installera dem mot öst kan produktionen flyttas fram ca. två timmar på morgonen men tappar tre timmar på eftermiddagen och den totala årsproduktionen är 10–15 % lägre jämfört med en sydorientering. I västorientering sjunker produktionen ytterligare ca. 0,5–1 % och producerar istället två timmar till på eftermiddagen men tappar 3 timmar på morgonen.
Anledning till att det kan vara intresse för att ha dem mot öst eller väst är att med hjälp av solcellsanläggningarna kan konsumtionstopparna plattas till. När vi sammanställde konsumtionsdata för skolor, förskolor, idrottshallar och flerbostadshus visade det sig att det effekttopparna låg oftast på förmiddagen eller eftermiddagen och inte vid lunch när en sydorienterad solcellsanläggning producerar som mest.
Vem var er handledare på Vinnergi och hur fungerade samarbetet?
Henrik Landenstad: Johan Gustavsson har varit vår handledare på Vinnergi. Han har varit till väldigt stor hjälp ända från start. Vid våra inledande möten fick vi otroligt mycket hjälp då Johan själv har arbetat en del med solceller. Han förklarade på ett väldigt bra sätt hur solcellsanläggningar fungerar. Han har även hjälpt till med sitt breda kontaktnät så att vi lätt har kunnat få tillgång till den informationen vi behövde för arbetet.
Hur kom du i kontakt med Vinnergi och varför valde du att skriva exjobbet hos oss?
Martin Rokka: I vintras anordnade en av skolans studentföreningar en typ av meet and greet på vår studentpub för oss studenter och företag. Jag var iväg på andra grejer den dagen, men som tur var andra klasskamrater där och som i sin tur delade med sig examensarbeteförslagen och kontaktinfo som bland annat ni hade lämnat ut. När jag såg det fanns ett arbete om och solceller och en om laddstolpar så visste jag att jag ville skriva mitt exjobb hos er oavsett vilken det blev. Och genom ett tidigare besök genom skolan hos er hade jag känslan att jag skulle hamna i goda händer.
Hur är din upplevelse av Vinnergi?
Henrik Landenstad: Min upplevelse av Vinnergi är väldigt bra. Det är en arbetsplats med hjälpsamma och trevliga kollegor. Det var aldrig några problem att be om hjälp eller ställa frågor, vad det än handlade om. Exjobbet skrevs på Vinnergi, dock hade varken jag eller Martin möjlighet att vara på plats speciellt mycket på grund av pandemin, vilket var synd. Under min praktik på Vinnergi var jag på plats på kontoret och det är ett trivsamt och utvecklande ställe att vara på.
