Elnätavgifter kan potentiellt hållas lägre om vi ger ny teknik för optimering en plats i systemet. Investeringar kan potentiellt skjutas på tiden och nya dimensioneringsprinciper kan utvecklas under tiden så att de nät som byggs klarar framtidens krav effektivt. Det kan uppnås genom prissättning av kostnadsdrivarna i elsystemet och totaloptimering via applikationer för styrning.
Varför blir det så trångt i elnätet?
Elnätsbranschen har under lång tid baserat dimensioneringen av lokalnät på sammanlagring, d.v.s. alla kunder använder inte sin maxeffekt samtidigt. Metoder som sammanlagringsfaktorer (t.ex. Velanders formel) har traditionellt använts för att uppskatta topplaster vid nya anslutningar och planering. Metoderna har lyckats väl trots att mätare avlästs 1 gång per år för majoriteten av kundernas mätare fram till perioden runt 2006-2009 då lagkrav för automatisk mätaravläsning infördes.
Kunder och hela samhället har sparat pengar på metoderna för belastningsberäkning. Detta genom att man kunnat välja ekonomiskt optimerade lednings-och transformatorstorlekar istället för att dimensionera för “alla på max samtidigt”. Med hänsyn till livscykelkostnaden primärt avseende förlustkostnader har även en kapacitetsmarginal funnits till ledningens maximala belastningsförmåga. I landsbygdsnät är, på grund av längre avstånd, spänningsfall ofta dimensionerande medan i tätbebyggt är det många gånger termiska begränsningar som styr.
Den pågående elektrifieringen innebär nya karaktärer på laster och nya resurser som t.ex. laddboxar tar stor plats men är å andra sidan mer flexibla. Elbilsladdning kommer att skapa högre lokala effekttoppar när många vill använda hög effekt under samma timmar delvis som respons på volatila spotpriser på elmarknaden. Samtidigt tillkommer mer småskalig produktion ute i näten, vilket också kan ge lokala flaskhalsar fast “åt andra hållet” via inmatning. Dessa nya resurser är dock styrbara både avseende tidpunkt och effektnivå vilket öppnar upp för optimering som komplement till sammanlagring av traditionell elanvändning.
Hur får vi plats i befintligt elnät?
Den nya utmaningen är inte bara mer effekt, utan även nyttjande av flexibilitet och styrbarhet – om vi ger rätt incitament och verktyg. Med den nya generationens smarta mätare så har elnätägare och kunder tillgång till mycket god information om hur nät och abonnemang nyttjas. Moderna system kan kombinera nätmodeller med högupplöst data om nätnyttjandet. Effektkomponenten i elnätavgiften kommer in som en ytterligare prissignal utöver spotpriset och eftersom tekniken för digitaliserad optimering mot en sammansatt prissignal finns kan kunden både göra medvetna val och låta styrningen sköta sig själv t.ex. smart laddning som respekterar din deadline. Tänk att det är typ som hur folk sparar pengar i fonder, och förvaltaren gör detta åt en, vilket ger en möjlighet att följa index utan att bry sig. Det är effektivt och enkelt.
Argument finns såklart för att våra elpriser är krångliga vilket de är, men den stora potentialen ligger just i automation där vi människor låter ”algoritmen/maskinen” sköta optimeringen. Se DN 1 jan 2026 Effektavgifter sågas av forskare: ”Borde parkeras genast”. Den här typen av lösningar kan hjälpa till att hantera kapacitetsproblem anpassat efter det regelverk som gäller vilket öppnar upp för olika varianter av avrop från systemansvariga. Men vårt dotterbolag Bitvis lösning Power Flow hanterar faktiskt flera av de stora utmaningarna på ett fiffigt vis (Läs mer på Bitvis.se):
- Elbilsladdning kan i praktiken ofta flyttas till vilka timmar som helst på dygnet så länge bilen är klar till en vald “deadline”. Smartladdningstjänster planerar laddningen och ser till att bilen är fulladdad till tiden du själv valt till lägsta kostnad. Dessutom går laddboxar att lastbegränsa vilket ger ytterligare en optimeringsmöjlighet som hjälper att ”ducka” effektavgift.
- Även produktion går i många fall att begränsa även om vi i Sverige normalt inte gör det. Tekniskt sett är effektbegränsning av växelriktare en etablerad teknik, och det kan underlätta för att fler får plats i nätet under förutsättning att styrning sker ansträngda timmar. När vi har negativa elpriser kan vi komma att få efterfrågan på nedstyrning även i Sverige och även här kan hemstyrningsappen hjälpa konsument och elnätägare vända ett minus till ett plus genom att skapa lokal flexibilitet.
Det finns goda exempel som t.ex. energigemenskaper där man söker tekniska lösningar för att öka resurseffektiviteten och ekonomi; borde vi inte efterlikna det i hur vi tänker på lokala elnät eftersom det till och med finns färdiga standardiserade appar och ett lokalt nät kan man ju se som en stor energigemenskap?
En sak tycks tydlig: med en prissatt effektkomponent och optimering finns potential att undvika slöseri. Hur mycket kundkollektivet och samhället kan vinna på detta är svårt att estimera på ett bra sätt. Men relativt insatsen så är det tveklöst en bra idé vill vi påstå och utan detta riskerar vi att investera bort problem som i många fall kan lösas med mycket låg kostnad relativt sett.
Hur kan vi stimulera optimering och teknikstöd som styrappar hos elanvändarna med elfordon och andra styrbara resurser? Vi menar att det är lika viktigt som källsortering av sopor.
Om vi får in tekniken hos medborgare så kommer dessutom sannolikt tekniken att fortsätta att utvecklas med nya synergier och tillämningar
Hur ska vi tänka när vi dimensionerar framtidens nät?
För nya lokalnät är det för oss inte självklart hur vi bör dimensionera nya nät eftersom investeringsprojekt många gånger har en stor komponent i form av kostnad för markarbeten. Dimensionen på ledningen är inte dominant och kan sannolikt ökas med relativt sett små kostnadsökningar för helheten projektet.
- Ska vi då bygga rejält med marginal för elektrifieringens toppar?
eller - Ska vi utgå ifrån optimering i dimensioneringsprinciperna?
Vi behöver lära oss av tidigare lyckade och misslyckade branschutvecklingar och fortsätta att ha med ett traditionellt driftperspektiv i dimensioneringen där man inte dimensionerar för tight. Detta är speciellt viktigt med de långa livscykler vi har i våra elnät där förutsättningar kan ändras. Med optimering kommer våra estimeringar av kapacitetsbehov hinna utvecklas relativt de nya typerna av laster. Med mer data så kan marginalerna sannolikt också minimeras utan att riskera driftsäkerhet.
Styrning som verktyg vid störd drift
En tillkommande uppsida med automation och styrning är att den potentiellt kan användas vid situationer med störd drift av olika orsaker. T.ex lik- och växelriktare kan anpassas så att de behåller sin funktion men sänker effektuttaget om läget så kräver vilket stärker flexibiliteten och därmed beredskapsförmågan. Med samma logik som ett villkorat avtal kan last styras i syfte att främja samhällsfunktioner i ett större sammanhang. Teknik kan såklart falera men i sammanhanget beredskap så kan man nog se styrmöjligheter som en bonus.
Peter Ols
Andréas Jonsson
Vinnergi
