Den totala elkostnaden består av elnät, elhandel och skatt. Elektrifieringen påverkar hela elsystemet men hur påverkas den totala elkostnaden av kostnaden för överföring/distribution? Vilka val gör vi då när vi jobbar med både flexibilitet och kapacitet?
Kostnader för el diskuteras på många ställen och vi står i en stor förändring avseende både användning och produktion av el vilket ställer nya krav på våra elnät.
Förändringarna vi ser med elektrifiering av fordon, industri etc. innebär, om de skalas med fullt genomslag, att delar av våra elnät som byggdes så sent som för 10-15 år sedan i många fall bli otillräckliga.
- Nätdelar kan behöva förstärkas innan den tekniska livslängden har uppnåtts på grund av nya krav på kapacitet
- Nyinvesteringar på en helt ny nivå kommer krävas i delar av våra elnät
Detta skulle innebära att kostnaderna för el ökar extra mycket på grund av att investeringar gjorda i relativ närtid inte får full livslängd eller behöver kompletteras med dyra kostnader för t.ex. markarbete och återställning som är stora delar av ett elnätsprojekt.
Flexibilitet börjar bli standard att tänka som lösning vilket är en samhällsekonomiskt bra väg för att undvika investeringar i förtid.
Då adresserar vi befintliga, relativt sett nya nät som inte räcker till.
Men vad tror vi att konsumenterna förväntar sig i framtiden?
Vi behöver nog tänka till kring dimensionering av nya nätdelar utifrån vad konsumenter kan komma att förvänta sig och utifrån den nya användning som växer fram. Självklart kan tyckas. Flexibilitet och nya typer av avtal är sannolikt standard framåt som ett av verktygen i lådan.
Kommer vi förvänta oss ”full fart” i t.ex. fordonsladdning som en analogi till bredband där 100MB/sek är mer eller mindre standard idag?
Kanske går vi mot laddboxar med högre fart och kommer V2G bli standard?
Kostnaden för extra utrymme i våra nät kan bli kritisk.
Då kommer vi ju naturligt fram till huvudfrågan:
Vad kostar extra marginal i nätet?
Det är relevant eftersom elnätkostnaden är en del av den totala elkostnaden och kapaciteten i sin tur är endast en del av projektkostnaden när elnät byggs.
Hur ska vi ställa oss till att bygga på prognos kontra otillåtet bygga på spekulation i gällande regelverk? Var går gränsen?
Risken för att nya förstärkningar behöver göras av ej förutsägbar anledning innan nätdelar har gjort sin livslängd är ett faktum som behöver vägas in.
Med dessa funderingar byggde jag ett enkelt beräkningsprogram som modellerar hur kapitalkostnader i elnätet kan påverka elkostnaden.
Man kan laborera med:
- Olika kalkylerade livslängder för elnätet (delvis potential med flex)
- Simulera en investeringspuckel under ett valbart antal år (elektrifieringens kostnad)
- Olika grad av överdimensionering (alternativet att skapa plats i nätet för framtiden)
Skatten blir förstås dämpande för de relativa kostnadsförändringarna varför man även kan analysera utan skatt. Det går att göra genom att skruva ned skatten till 0 i modellen.
Här kommer analysverktyget som du kan testa och dra dina egna slutsatser. Observera att detta är att betrakta som en BETA-version där ambitionen är att väcka tankar kring samhällsekonomin i dimensionering, livslängd och potential med flex.
Som vanligt när vi går djupare i sakfrågor så är svaren sällan generella utan snarare – ”det beror på….”. I dessa frågor finns ju också en koppling till prissättningen för el som är mer komplex än de flesta produkter vi använder i vardagen och som speglar den avreglering av elmarknaden som genomfördes 1996. Att effektbehov är en stark drivare av kostnader är nog ingen som tvekar på men den stora frågan är hur vi lämpligt speglar det i en prissignal.
Det vore intressant att höra hur andra resonerar kring avvägningen mellan flexibilitet, kapacitet och framtida marginaler i nätet så hör gärna av dig för utbyte.
